Denna helgen har ägnats åt två ting: sunk och film. Vi äro äkta män jag och Strumpan och "farväl falkenberg" vänskapen känns med ens inte oåtkomligt. Det ligger nämligen till så här, jag, Strumpan och Carro hade filmvisning och "farväl…" visades, när filmen var slut infann sig en avundsjuka på männen i filmen och deras vänskap. Men eftersom vi är tjejer alla tre suckade vi djupt och konstaterade att vi nog aldrig skulle kunna få en liknande kompisrelation, eftersom vi inte är killar och denna sorts vänskap bara har bevittnats mellan det motsatta könet. Det jag syftar på är denna avslappnade stämningen, låtsas slagsmål och att bära tunga föremål tillsammans det är detta vi vill åt. Låter nog rätt konstigt men det är en längtan vi har och något vi med denna sunk-helg närmat oss, ÄNTLIGEN!
Sen att filmerna vi såg kanske inte var de mest manliga hör inte hit(Lost in Translation, Brokeback Mountain, Blow Dry och undantaget Donnie Darko, som för övrigt är en film som går att se om hur många gånger som helst) Vi käkade pizza, ägnade inte en suck åt disken, slängde strumpor hej vilt omkring oss och lirade gura. Summan av kardemumman(Strumpan) är att detta var en av de skönaste helgerna jag haft på länge, den satt helt enkelt som en keps!
Sen att filmerna vi såg kanske inte var de mest manliga hör inte hit(Lost in Translation, Brokeback Mountain, Blow Dry och undantaget Donnie Darko, som för övrigt är en film som går att se om hur många gånger som helst) Vi käkade pizza, ägnade inte en suck åt disken, slängde strumpor hej vilt omkring oss och lirade gura. Summan av kardemumman(Strumpan) är att detta var en av de skönaste helgerna jag haft på länge, den satt helt enkelt som en keps!
